NU ÄR DET NERFÖR...UTFÖR...

Ja, så är man hemkommen från ett äventyr i Dalarna. Det har väl inte undgått någon att Vasaloppet gick av stapeln i söndags. Nä, tänkte väl det. Vi åkte som sagt tidigt på fredagsmorgonen - närmare bestämt kl. 5.50 från Högsby. Benita o Mats var redan på plats i bussen och hade hållt plats åt oss. Men i år behövdes knappast det, för bussen var rymlig och bekväm och man hade gott om benutrymme. Väl framme i Mora så gick vi direkt till sportaffären. Vilken valla gäller i år?? Stellan läser intresserat den gula lappen från Toko.

Åh, vad kaffesugen man blir. Tur att det finns ett fik. Där fick Erik en liten födelsedagssemla. Ja, han fyllde år i fredags - 28 år.

Efter Mora gick färden mot Lövnäs, där vi har vårat "hem" i två nätter. Stellan hittade sin sängplats meddetsamma. Han längtade lite efter Kattja, så han fick ta ett litet gosedjur istället:-))

Den gula faran - bussen - tog oss till Sälen på lördagsförmiddan. Lördagen är lite av en slappardag för Vasaloppsgänget, med färd till Sälen och vallning av skidor och mycket mat!

Mot sporttältet i Sälen. Där fick Mats se en lapp om att det var en kille som var intresserad av att köpa Vasaloppsbiljett. Mats var så förkyld att han bestämde i ett tidigt skede att inte åka loppet. Så han fick napp. Tidigt på söndagsmorgonen sålde han biljetten till killen.

Trollet i Sälen berättade sagor för barnen. Benita lyssnar intresserat på.

Här tog vi inte någon fika, men jag kunde inte låta bli att ta fikaställets reklampelare på bild. Bullans bageri, ha ha, det låter lite som mitt namn.

Väl tillbaka i Lövnäs började vallningen. Här får Erik lite hjälp av fadern.

Ja, nu är det bara till å åk.

Inne på Mats o Benitas rum fanns en garderobsdörr. Var döljer sej bakom den? Jo, en jättetomte. Benita blev så rädd att hon hoppade till när hon öppnade dörren först.

Vasaloppsdagen.

Bäst att dra upp kapuschongen. Det blåste lite kallt.

Var är Prins (en skidåkare från Berga SOK). Vi lovade att överlämna nya handskar till honom i Evertsberg, där vi stod och väntade på skidlöparna. Då var halva sträckan gjord. Stellan var tapper att klara vägen dit. Han var också förkyld och hostig, men försökte med att starta i alla fall. I Evertsberg sa det stopp. Kroppen sa ifrån och han hoppade av.

Vid målet i Mora kom Stina och hennes kille. Hon frös lite och fick en "filt" omsvept om sej. Erik tog sej till målet så småningom på tiden 10:57:08.

Det är inte utan att man blir trött efter detta lopp. Erik somnade ovaggandes.

På måndagsmorgonen var det dax för hemfärd. Natten tillbringade vi i Bygdegården i Mora.

Den årliga samlarbilden - Vasaloppare 2009.

Kram